Fyra minuter, av Johan Ring
Fyra minuter är ytterligare en dystopisk roman likt föregående recension. Här luktar det dock lite lätt sci-fi om skräckångorna.
Saxat: “För det unga paret Veronica och Anders är flytten till Veronicas barndomsort, den småländska idyllen Dunvik, tänkt att bli en nystart, långt bort från storstadens stress. Men istället för att finna lugnet förvandlas deras liv allt mer till en mardröm. Ett passagerarplan på väg från Salzburg till Arlanda försvinner från radarn i fyra minuter. Sedan störtar det på en potatisåker i Dunvik.”
Det visar sig att något hemskt överlevt flygplanskraschen och det lilla samhället.
Fyra minuter är en tät, välskriven och jäkligt spännande roman. Frans Liljenroth är rösten som guidar oss genom tumultet och han gör det finfint.
Jag tycker väldigt mycket om Fyra minuter. Den förtjänar sin publik, liksom all riktigt bra svensk skräck. Det enda jag önskar är att den fått vara lite längre. När man får till så pass levande karaktärer och härlig spänning så blir det liksom lite tråkigt när det tar slut, om än inte abrupt, så ändå väl fort. Är ni sugna på mer av Johan Ring så kan jag även rekommendera Svenska Mardrömmar, där herr Liljenroth läser upp sex av Rings skräckliga noveller.