Mister B. Gone, av Clive Barker
Den här ljudboken finns endast på engelska so the review will continue in english. Nä. Bara skojade. Men det är lite synd. Barker är något av en skräckikon för mig så det är synd att hans verk inte finns tillgängliga på svenska (för min del spelar det ingen roll, men för människor som inte har lust att lyssna på engelska, däremot).
Vi saxar från baksidan:
“You hold in your hands not a book at all, but a terrifying embodiment of purest evil. Can you feel the electric tingle in your fingers as you are absorbed by the demon Jakabok’s tale of his unintentional ascent from the depths of the Inferno? Do you sense the cold dread worming its way into your bloodstream, your sinews, the marrow of your bones as you read more deeply into his earthly education and unspeakable acts? The filth you now grasp has been waiting patiently for you for nearly six hundred years. And now, before you are completely in its thrall, you would do well to follow the foul creature’s admonition and destroy this abomination of ink and paper before you turn a single leaf and are lost forever.
You have been warned.”
Kort sammanfattat så handlar boken alltså om en demon vid namn Jakabok, som oavsiktligt träder upp ur Infernot och in i vår värld.
Boken är inläst av Doug Bradley, som spelar Pinhead i skräckfilmsserien “Hellraiser”, varav några är regisserade av Clive Barker. Bradleys inläsning är helt klart bokens absolut största behållning. Han gör det med underbar inlevelse.
Boken i sig tappar jag däremot greppet om. Den är smårolig, brutal och fylld av svart humor, men jag kommer aldrig riktigt in i historien. Det blir mest lösryckta delar jag tycker är smått underhållande medan jag egentligen inte bryr mig om helheten. Inget jättebra betyg, tänker ni? Nej. Det är det ju inte. Men som sagt, den glimmar till på sina ställen. Det som stör mest för mig är att den berättas ur ett jag-perspektiv, ett grepp som jag själv extremt sällan faller för när det gäller böcker. För mig har det alltid blivit synonymt med avsaknad spänning. Här vänder sig Jakabok även kontinuerligt till läsaren (vilket ni ser i baksidestexten) och “varnar för att göra dig av med boken” etcetera. Det funkar kanske någon gång i början, men inte återkommande.