Recension: Hovnarren

Hovnarren, av Leif Wallsby

Då och då slinker det in recensioner av annat än ljudböcker. Sist vi läste om Leif Wallsby på bloggen var för några månader sedan då hans suveräna novell En ny medborgare recenserades. Nu är han tillbaka med novellen Hovnarren.

Författaren själv sammanfattar den som ett rymdäventyr med inslag av arabian nights, en mörkt humoristiskt tolkning av Puckelryggens berättelse från Tusen och en natt. Den gavs även ut i antologin Tusen och en natt, men återkommer här i reviderad, förlängd och förbättrad version i en e-novell utgiven av Lionvalley Publishing (som även gav ut tidigare nämnda En ny medborgare).

Handling:

“Reno är hovnarren som behöver få ihop pengar för att fly till ett annat solsystem innan sultanen tröttnar på honom.

Hans kompanjon Sheena iscensätter en rad våghalsiga kupper. Renos förmåga att lura döden och Sheenas list ger duon unika möjligheter att narras.”

I och med att novellen inte är mer än 22 sidor lång så tänker jag inte avslöja mer om handlingen.

Det som först slår mig är hur mycket jag gillar Wallsbys språkbruk. Även föregående novell var oerhört välskriven, men i Hovnarren tycker jag att det är än mer markant. Det är målande och vackert men samtidigt oerhört effektivt berättat. Det slösas inte tid med onödiga utsvävningar. Sedan tilltalas jag oerhört av innehållet. Sedan står det ju klart att Leif Wallsby har lekfull och underbar fantasi som lyckas skramla ihop ett litet sci-fi-spektakel av en gammal arabisk saga. En förmåga man inte kan annat än älska. Vi bjuds på en salig blandning av dråpligheter, mörk humor och trevliga våldsamheter. Jag kan inte låta bli att associera till de där riktigt lyckade svarta komedierna jag älskar så mycket. Ser framför mig hur jag sitter i soffan och skrattar åt dråpliga situationer, kvick dialog i vad som vid ett snabbt ögonkast kan ses som en relativt oskyldig, rent av barnvänlig (eller från 7 år i vuxens sällskap som det hette när jag var liten) film. Vips råkar någon hugga skallen av sin partner eller spetsa kusinen med ett grillspett varpå jag drar på smilbanden i mitt “I didn’t see that shit coming!”-leende. Den känslan. Precis i min smak. Hovnarren är sci-fi på ett sätt jag gillar och jag tror definitivt att man hade kunnat bygga detta vidare till något mycket längre. Vem skulle inte vilja läsa en jester-sci-fi?

Är du sugen på en trevlig, underhållande, fantasifull och förbaskat välskriven liten resa? Look no further, spaceboy. Jag ser verkligen fram emot att ta del av författarens kommande alster.

En solklar pannkakstårta till Hovnarren. 5 av 5 pannkakor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *