Redovisningsavdelning Marviken, av Lars Wilderäng
Så är Wilderäng här med en ny spänningsroman. Han är en av de författare vars framfart jag följer med stor spänning. Han är bra på att leverera överraskningar, och det gör han sannerligen i denna.
“Tor arbetar på den svenska underrättelsetjänstens hemligaste avdelning, med så kallade våta arbeten. Arbeten som är totalt olagliga och som aldrig får komma till allmänhetens kännedom. Genom att förlita sig på uppgifter från en topphemlig källa som på ett nästintill magiskt sätt alltid tycks ha precis rätt information, kan de gång på gång avstyra planerade terrordåd.
Tors efterforskningar kring källan leder till en ännu hemligare organisation: Redovisningsavdelning Marviken. En organisation vars arbete visar sig vara något som Tor aldrig kunnat föreställa sig. Han blir inblandad i en konspiration så omfattande att den förändrat Sverige från grunden.
Men Sverige har många gamla oförätter och fiender, som inte kommer sky några medel för att nå sina mål.
Redovisningsavdelning Marviken är en blandning av agentroman, actionthriller och science-fictionroman med historiska inslag, som tar läsaren från Poltavas fält, via andra världskrigets bittra strider och kalla krigets hemligheter, till ett kontrafaktiskt Sverige, där är allt står på spel.”
I mångt och mycket gillar jag RM (förkortat). Wilderäng har en säregen stil, menat positivt, och jag älskar att han tar ut svängarna i denna. Temat med rikets säkerhet och ryskt hot är ju välkänt i hans tidigare alster och återkommer även här. Känns det tjatigt? Kanske, men det stör inte och det tack vare att Wilderäng inte levererar en av sina vanliga actionthrillers i Marviken. Jag gillar verkligen måttet av sci-fi han slänger in. Främst gillar jag att han presenterar det på ett sätt som får mig att köpa konceptet väldigt, väldigt lätt. Jag sitter inte direkt och tänker “Fan så overkligt” och det beror nog mycket på hans berättargrepp. Därmed inte sagt att jag sväljer tidsresandet med hull och hår, men det fungerar, helt enkelt. Däremot suckar jag lite lätt över en viss twist (tänker inte avslöja något) som känns lite väl typisk för just tidsrese-berättelser. Men det förstör inte i längden.
Det är välskrivet, fantasifullt och riktigt smart. Och när det bjuds på spänning så är det med besked. Men däri ligger även i mitt tycke bokens svaghet: Det dröjer nästan halva boken innan jag tycker att det blir spännande på allvar. Innan dess får vi en introduktion till karaktärerna och titelns redovisningsavdelning med mera. Det är intressant, helt klart, men mitt intresse sviktar av och till innan det verkligen kommer igång. Persongalleriet bjuder väl inte på några jätteintressanta inslag och det är nog först framåt slutet jag fattar tycke för vår hjälte Tor. Innan dess ter han sig ganska ointressant, vilket i och för sig vägs upp ganska väl av intrigens finurlighet.
Inläsning görs åter av Niklas Engdahl och han är en trygg röst i öronen.
Kontentan: Jag gillar RM. Jag gillar att Wilderäng, likt Stjärnklart-trilogin, utmanar oss med sin fantasi och skapar en spännande och realistisk vision med sci-fi-inslag. Jag hoppas innerligt att vi bjuds på åtminstone ett till äventyr nu när jag lärt mig gilla Tor.