Recension: Blodsband

Blodsband, av Edvard Fenvik

Ännu en debutant som fått en del uppmärksamhet för sitt verk. Tänkte redan i somras att jag skulle lyssna på denna, men den föll av någon anledning mellan stolarna.

“Fyra unga män avslutar sin militärtjänst med ett fylleslag på en Finlandsfärja, en fest som slutar med ett brutalt brott.
Tjugofem år senare sker ett mord i Stockholm. Utredningen leds av kriminalkommissarie Martin Jacobsson och de unga kriminalinspektörerna Oscar Bodfält och Sasha Blagojevic, som lärde känna varandra redan första dagen på Polishögskolan.
Utredningen går fort framåt. Mycket pekar åt samma håll, både den tekniska bevisningen och ett tydligt motiv. Ganska snabbt är man säker på att hittat gärningsmannen. Men när ett nytt mord sker börjar polisen tvivla. Är man verkligen inne på rätt spår?”

Upplägget är rätt intressant, om än ganska vältrampad mark. Det är välskrivet och tempot är generellt rätt bra. Det finns några korta kapitel här och där som känns malplacerade, där det egentligen inte händer något särskilt eller som slutar lite abrupt (utan att var någon form av cliffhanger) och det förvirrar lite. I övrigt är det ganska många karaktärer att hålla koll på och det händer väldigt ofta att jag blandar ihop dem. Det kan bero på att deras “röster” är ganska snarlika, samt att det mestadels handlar om vardagliga, svenska namn. På det stora hela är detta ändå en mycket bra debut, om än kanske inget jag kommer att ha kvar i minnet någon längre stund. Som en början på potentiell serie är det dock bra. Snutduon Oscar och Sasha har ett fint samspel.

Reine Brynolfsson står för inläsning och sköter sig som vanligt bra.

Blodsband landar på 3,5 av 5 pannkakor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *