Lite död runt ögonen, av David Ärlemalm
En ny bekantskap. Som jag gillar dem. Främst i fall som med Lite död runt ögonen, där jag verkligen inte hade en aning om handling eller egentlig genretillhörighet.
“En gripande bladvändare från Stockholms skuggsida, en kärlekshistoria mellan två föräldrar, en levande och en död, och deras barn. När Sofia dör av en överdos lämnar Arto livet som missbrukare för att försöka skapa en tillvaro för sig själv och dottern Bodil. Då han anklagas för att sälja droger och får sparken från den skola där han arbetar i köket, pressas han att ordna pengar på de sätt han känner sedan gammalt. Under senhöstens nätter tvingas Arto allt längre in i en värld av lögner, brott och våld när han försöker rädda sig själv och sin dotter. ”Lite död runt ögonen” är en rå och ömsint skildring av ett Stockholm som vi sällan får läsa om.”
Litet död runt ögonen är David Ärlemalms debutroman (om jag inte missuppfattat det?). Som jag skrev ovan så hade jag ingen aning om vad jag skulle vänta mig. Jag hade inte på förhand läst mer om den än någon kort rekommendation i ljudboksgrupper på Facebook samt sett omslaget passera i mitt flöde ett par gånger. En titel som verkligen fastnar. Jag hade väntat mig en krim, någon slags deckare. Krim är det ju såklart delvis, men så mycket mer. En kärlekshistoria, ett relationsdrama om föräldraskap och missbruk. En bitvis oerhört stark skildring som biter sig tag. Tempot är lugnt, men inte långsamt. Det är intressant och medryckande rakt igenom och man vill verkligen få reda på hur Arto ska få sitt trasiga liv, och relationen till sin lilla dotter, att gå ihop. Karaktärsgalleriet är trevligt och välgestaltat. Språket flyter på fint, även om jag, utan gå in i närmre detalj, upplever att dialogen inte alltid känns naturlig. Det är dock inget som stör helhetsupplevelsen.
David Ärlemalm är helt klart en författare jag kommer att ha koll på, för det ska bli riktigt spännande att se vad han bjuder på härnäst.
Niklas Engdahl står för inläsning. En klar favorit för min del!