Recension: Sleeping beauties

Sleeping beauties, av Stephen King och Owen King

Ett samarbete mellan veteranen och hans son låter onekligen intressant, eller hur? King är trots allt en av författarna som betytt mest för mig, även om jag inte läst/lyssnat mig upp oerhört på hans mer moderna verk.

“Över en natt faller världens kvinnor i en märklig sömn. Pandemin sprider sig i takt med att tidszonerna släcks. Om de väcks blir kvinnorna livsfarliga. Och medan de sover befinner de sig på en helt annan plats.

I en småstad i Appalacherna kämpar sheriff Lila Norcross för att hålla sig vaken medan männens ociviliserade sidor tar över allt mer. I jakten på botemedel utspelas en kamp på liv och död.”

OBS! Boken finns endast som ljudbok på engelska (åtminstone på Storytel)! Men hur håller detta? Intrigen i sig är … Ja. Den är intressant, även om jag inte köper den helt – hade någon mindre begåvad än King tagit sig an detta finns risken att det inte alls flugit. Nu fungerar det, mycket tack vare hans briljans. Som vanligt är det Kings gestaltningar som lyfter högst, alla små King-ismer. Precis hur fördelningen mellan far och son sett ut i författandet av denna har jag inte gjort någon djupdykning i, men klart är att den känns väldigt … King. Menat på ett bra sätt. Stephen Kings Cell (eller Signal, som den heter på svenska) möter Törnrosa, ungefär. Jag vet att vissa tyckt att delar av det feministiska innehållet känns väl påklistrat, men jag håller inte med. Det fungerar bra och gagnar historien. Det finns dock partier som känns lite långdragna och där jag tappar fokus lite. Intressant, bitvis riktigt bra, men kanske ingen home run. Kul samarbete och bådar gott för Owen!

Marin Ireland står för inläsning. Hon har bra inlevelse, även om jag tycker att hon tar i lite väl i gestaltningen av karaktärerna ibland.

Sleeping beauties landar på 3,5 av 5 pannkakor.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *