En oönskad julklapp, av Sara Molin
Sara Molin debuterade tidigare i år med den underhållande och riktigt fina Som en öppen bok. Nu är hon tillbaka med en fristående roman.
“Diana Jonsson vill inte lämna Tanzania för att tillbringa november och december i ett mörkt Sverige. Hon vill inte återuppleva känslan av att inte passa in, och hon vill definitivt inte fira en svensk jul med alla förväntningar det innebär. Men hon förmår inte säga nej när mamma för tredje året i rad ber henne att tillbringa julen hemma i Sollentuna, och vikariatet på akutmottagningen ger en chans att tjäna ihop lite välbehövliga pengar. Två månader, det ska hon väl ändå klara av? Hon ska bara få julen överstökad, i januari väntar ett nytt jobb i Kenya.
Men i Sverige blir ingenting som hon tänkt sig. Arbetskamraterna Gunnel, Blaze och Erik nästlar sig snabbt in i hennes hjärta, och när det framkommer att Dianas förmodat avlidne pappa inte bara lever, utan dessutom har en ny familj, kan hon inte låta bli att söka upp sin halvsyster. Bara för att se hur hon ser ut.
Allt hon önskade sig var en okomplicerad, enkel jul med sin mamma men ibland får man något som man inte bett om.”
En oönskad julklapp visar sig vara en väldigt trevlig, tidig julklapp som blandar romance och feelgood i en berättelse som är omöjlig att värja sig emot. Premissen är ganska enkel och jag tänker återkommande under timmarna jag tillbringar med den att den känns som klippt och skuren för att flyttas över till vita duken och bli en ny svensk julfilm i regi av Ella Lemhagen eller likvärdigt duktig regikollega.
Går man igenom kommentarer på Storytel så ser man att det är uteslutande kvinnor (och jag) som kommenterat. Den kanske går in i genren chick lit, jag vet inte, men låt det inte skrämma. Det här är en bok som ger stor behållning oavsett – under förutsättning att man gillar genren. Personligen lyssnar jag annars mestadels på mörkare berättelser, men det blir då lite extra trevligt att någon gång emellanåt vila från all ond bråd död och ta sig an något snällare.
Sara Molin målar berättelsen med ett vackert och lekfullt språk som är lätt att ta till sig. Karaktärerna är välgestaltade och lätta att tycka om. Det uppstår även vissa dråpliga situationer och kryddas med pricksäker humor som är riktigt trevlig. Här har Molin tagit en relativt enkel berättelse, ett hopkok av böcker och filmer många av oss sett och tagit till oss, och bjuder på riktigt trevlig lyssning, för bakom fasaden finns ett bultande hjärta, en berättelse så fylld av empati, kärlek och vänskap som är oerhört lätt att ta till sig.
Viktoria Flodström står för inläsning och gör, precis som i Molins debut, ett strålande jobb. En mycket trevlig stämma att lyssna till.