Recension: Stöld av babian

Stöld av babian, av Anna Karolina

En av de mer udda titlarna. Jag gillar’t. Det fastnar liksom i skallen. Anna Karolinas debutroman där inte ens babianer går säkra. Jag lyssnade i somras på hennes senaste, Försvararen, en mycket bra spänningsroman. Hur håller debuten?

“Adnan har just avtjänat ett straff för grovt narkotikabrott. Nu måste han skaffa stålar snabbt för att betala sina skulder. Magnus är kriminalkommissarie och balanserar på lagens gränser i sin jakt att sätta dit buset. Han är svag för kvinnor.
Amanda är nykläckt polis. Hon har valt yrket av ett väldigt personligt skäl: systerns självmord. Några är ansvariga. Och de ska få betala. Två män ligger överst på listan: en kriminell och en polis. Hon är beredd att offra allt.”

Det börjar i full fart och fortsätter ungefär på samma sätt. Den är rappt berättad och välskriven även om jag ganska ofta tänker att språket, främst i delarna kring Adnan, känns lite väl Lapidus med avsaknade ord och förortstugg. Det är ett grepp från Snabba cash som jag både fascineras och irriteras av, men nog om det. Likheten med Lapidus är ju skönjbar i intrig och karaktärer också, på samma sätt som senare års Ghettokungen och En perfekt storm. Vad Stöld av babian har gemensamt med de senast två nämnda romanerna är att jag föredrar samtliga tre framför just Cash. Det är inte lika långdraget eller tradigt mansdominerat. Stöld av babian känns lite som Snabba cashs coola, explosiva, kaxiga rappa och småroliga lillsyrra. Menat jäkligt positivt.

Amanda är en karaktär som är lätt att tycka om och jag kommer definitivt att vilja följa med henne i kommande två böcker. Detsamma gäller Adnan. Han sticker kanske inte ut särskilt gentemot andra liknande karaktärer, men han är likförbaskat jäkligt älskvärd. Sen har vi Magnus. En stor eloge till Anna Karolina som lyckas gestalta ett av de absolut största svin jag fått ynnesten att följa. Han kryper in under skinnet och bitvis önskar jag att jag kunde få kliva in i boken med en laddad Glock och göra världen en stor tjänst.

Kort och gott: Det här är en jäkligt imponerande debut som bjuder på många timmars underhållande, våldsam och obehaglig spänning. Och lite humor. Och en stulen babian. Bara en sån sak.

Mattias Linderoth gör ett finfint jobb som inläsare.

Slutbetyget blir 4 av 5 pannkakor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *