Recension: Nämn inte de döda

Nämn inte de döda, av Christina Wahldén

Det här är en bok som florerat lite på sociala medier sista veckorna. Wahldén är en ny bekantskap för min del, men klickar man sig in så finns det ett flertal tidigare böcker av författaren.

“Första delen i en skrämmande aktuell serie om två australiska poliser och en ung svensk konststudent. Greta lämnar Sverige för att bearbeta ett trauma och kommer till Darwin i norra Australien. Men det lugn hon söker uteblir när hon hittar en död kvinna på stranden. Kroppen är svårt sargad och går knappt att identifiera, men snart står det klart att kvinnan tillhörde ursprungsbefolkningen. Utredningen leds av den bufflige polisen Bluey och hans kollega Jess. Tillsammans följer de ledtrådar och spår i ett samhälle där man förhåller sig fritt till lagen och där människor behandlas långt ifrån lika. Regnperioden dröjer, luftfuktigheten är outhärdlig och brottsligheten i Darwin ökar. Det är bråttom att finna svaren. Vad hände egentligen kvinnan på stranden? Rör det sig om en krokodilattack, som alla först tror, eller finns det mörka motiv bakom hennes död? ”Nämn inte de döda” tar dig långt bortom det förväntade, till en tropisk värld som känns både främmande och välbekant.”

Det tar en liten stund innan jag verkligen fastnar, men när jag gör det så är jag verkligen fast. Det är så in i helskotta välskrivet. Karaktärerna är oerhört lätta att ta till sig, men de speciella miljöerna är väl det som verkligen greppar tag. Det är en både underhållande, mysig, mörk och aktuell intrig att följa. Obehaglig och intressant när sanningen börjar nystas upp. Det är även oerhört intressant att få inblick i motsättningarna och rasismen som florerar mot ursprungsbefolkningen. Jag som sedan innan inte kan något om ämnet kan inte uttala mig mer än att författaren lägger fram det på ett oerhört gediget och trovärdigt sätt och det hela skänker en helt ny dimension till denna mordintrig.

Det finns ett litet sidospår mellan Bluey och en annan karaktär som jag tycker blir lite abrupt, nästan konstlat, men det lär eka vidare in i nästa bok. I övrigt har jag inget att anmärka på.

Det här är riktigt, riktigt bra. Oväntad, spännande och ja – ni bör inte missa den.

Malin Persson står för inläsning. En ny bekantskap för mig som sköter sig bra.

Nämn inte de döda landar på 4,5 av 5 pannkakor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *