Recension: Ek

Ek, av Frida Andersson Johansson

Det här året börjar bra, med flertalet spännande böcker jag ivrigt väntat på att få lyssna till. Ek är en sådan. Jag har sett fram emot den sedan jag fick reda på dess stundande release i höstas. Jag har tidigare lyssnat på, och på bloggen recenserat, författarens förra bok Dränkt, en småryslig, riktigt trevlig och eggande roman med tema nordiska väsen och folktro.

“MÅNGA MISTE LIVET NÄR REGALSKEPPET VASA FÖRLISTE.
NU VILL NÅGON ATT FLER SKA DÖ…

1625. Nio ekar förs på slädar över Mälarens is. De har fällts för att användas i bygget av rikets nya stridsskepp, Vasa. På en av slädarna vilar liket efter en man, ett offer för de olyckor som tycks följa i de nio ekarnas väg.
I en låda i Vasamuseets magasin i Stockholm förvaras en skulptur snidad i ek från Mälardalen. Disa Kassman och hennes unge kollega Greger Andersson får i uppdrag att restaurera den trasiga skulpturen som haft formen av en vildman. Disa försöker balansera sitt jobb på Vasamuseet med en älskarinna, en hjälpbehövande make och sjuka föräldrar. Men stressen hon känner inför restaureringsarbetet är inte normal. Det dröjer inte länge förrän hon blir som besatt av skulpturen.
När flera otäcka händelser inträffar på museet växer pressen. En vakt försvinner spårlöst och finska turister gör ett makabert fynd i en av utställningsmontrarna. Ombord på Vasa hittas blod. Disa litar inte längre på sig själv, Greger är rädd för sina egna tankar. Och i skogen vid Mälaren börjar nio döda ekar grönska mitt i vintern.
Många miste livet då Vasa sjönk. Nu vill någon att fler ska dö… ”

Intrigen i Ek är riktigt häftig. De historiska vingslagen och den mörka skugga de kastar över allas vårt Vasa-museum i kombination med lite övernaturliga element, deckarjobb och kärlek bäddar för något som bitvis är smått genialiskt. Vi får följa med Disa på sitt uppdrag att tillsammans med kollegor restaurera det långsamt förfallande skeppet och hela förfarandet är snyggt beskrivet och känns autentiskt.

Karaktärerna är välgestaltade och trevliga att följa och främst Disa är en mångbottnad karaktär med många skavanker. Hon känns mänsklig, helt enkelt.

Andersson Johansson har ett språk som tilltalar mig, likaså får hon till ett härligt flyt i intrigen. Som ni förstår är det ingen vanlig deckare vi bjuds på. Jag, som skräckfantast, är oerhört glad över att få ytterligare en deckare med övernaturliga inslag (senast var det Fredrik P Winters trevliga roman Grävlingen). Även om jag personligen inte tycker att boken blir överdrivet obehaglig (avtrubbad deluxe) och trots att spänningsmomenten inte får min puls att skena så är jag fast i intrigen från start till slut. Den smarta intrigen gifter sig perfekt med Andersson Johanssons fina språk och jag är lika nyfiken på att få ta del av de mörka ingredienserna som de intressanta turerna i Disas privatliv. Den här boken förtjänar helt klart allt beröm den fått (och kommer att få).

 

Veteranen och mästaren Gunilla Leining gör sitt för att ytterligare förhöja upplevelsen.

 

Ek bjuder på ett annorlunda och trevligt besök på Vasa-muséet. 4 av 5 pannkakor. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *