Recension: I en lägenhet på söder

I en lägenhet på söder, av Mia Möller

Året fortsätter att kantas av nya bekantskaper. Denna gång är det Mia Möllers purfärska komedi I en lägenhet på söder.

“I en lägenhet på Söder är en härlig, lättsam och ytterst humoristisk feelgood som handlar om Yvonne, 97, en tant som är helt klar i huvudet men förbannad. Hon har tre hemsamariter. Rosie som är konflikträdd men tycker om att städa. Pierre som vill bli kär innan han fyller trettio, och är rädd för sin granne. Och Samira som vägrar gifta sig med sin pappas kusin.
Varje lördagskväll kommer Rupert till Yvonne, de äter gott och ser på nyheter. Som de ondgör sig över. Enligt Yvonne finns det väl knappast en klok människa kvar på jorden… En dag får Rosie ett brev, hon har blivit vräkt. Samma helg skjuts Pierres granne och Samira ger sin pappa en rak höger och åker ur hans hus. De tre hemlösa hemsamariterna möts i sitt dilemma hemma hos Yvonne som har en finurlig lösning. Hon har ju faktiskt en övervåning!”

Vi börjar med att nämna inläsningen, som Veronica Kurba står för. Även där en ny bekantskap. Jag tycker att hon sköter sig riktigt bra. Hon har en röst och tonläge/inlevelse som passar materialet mycket bra. Det blir varken för mycket eller för lite, om ni förstår.

Boken då? Jag hade verkligen ingen aning alls om vad jag hade att förvänta mig. Jag hade inte läst något om handlingen utan antog lite vilt att den skulle handla om… just det… en lägenhet på söder och någon i den. Jag är ingen feelgood-fantast. Med det inte menat att jag inte gillar genren, men jag lyssnar relativt sällan (men inte aldrig) på den. Det beror nog på att jag oftast söker mig till mörkare berättelser och har därför hittills nästan bara konsumerat feelgood-böcker skrivna av författare jag känner. Mia har jag haft lite kontakt med och det här omslaget har florerat lite lätt i de sociala kanalerna, så den råkade fastna i bokhyllan.

Det är jag oerhört glad för. Det tar inte många minuter för mig att fastna för berättelsen om den nästan-men-inte-riktigt hundraårige Yvonne. Det är berättat med sådan oerhörd värme och underfundig humor redan från första kapitlet. Det är sällan jag skriver det, men I en lägenhet… osar verkligen av passionerat författande, ren skrivglädje. Jag kan inte riktigt förklara det, men jag slås ofta av den där känslan jag själv kan få när jag skrivit ett kapitel som gör mig lite extra stolt (senaste manuset är späckat av sådana underbara känslor). En känsla som skriker “Det här är bra, nu mår jag bra.”

Det är en fröjd att följa Yvonne och sitt lilla entourage bestående av tre hemmariter och vännen Rupert. Vi får följa de tre hemmariternas respektive perspektiv och Möller flätar ihop deras öden på ett finurligt och trevligt sätt. Det blir kulturkrockar och både humoristiska, klockrena och tänkvärda inslag av homosexualitet, etnicitet och #metoo. Allt är väl avvägt, de olika karaktärerna är oerhört välgestaltade och älskvärda och hade kunnat vara din granne, vän eller älskare. Väldigt down-to-earth och trovärdigt för att dra till med ett par klyschor.

Det här är en kärleksförklaring till såväl åldrande som ungdomlighet och sex och kärlek. Jag gillar att just de senare ingredienserna diskuteras så pass lätt och öppenhjärtligt ur de äldre karaktärernas perspektiv.

Ni förstår att jag gillar det här. I en lägenhet på söder kvalar klart in på min feelgood-topplista och utan att skriva något i sten så skulle jag nog vilja påstå att den står uppe på prispallen och skakar hand med bland annat Max Schüllerqvists underbara Det stora dejtingäventyret, som jag lyft fram i ljudboksgrupper fler än femton gånger.

I en lägenhet på söder kammar hem en inte alltför ofta förekommande fullpott. 5 av 5 pannkakor.