Draksådd, av Chris Berg
Draksådd har legat i min digitala bokhylla sedan november förra året, en titel som helt klart väcker intresse. Tydligen är detta andra boken om karaktären Rickard Häll, den första gav han ut själv 2014 (2016 som ljudbok utgiven av WAPI).
“Rickard Häll, före detta specialförbandsoperatör och numera
konsult vid ett svenskt säkerhetsföretag, längtar allt mer tillbaka till den operativa verksamheten.
När den svenska säkerhetspolisen tagit en nyckelperson i ett islamistiskt terrornätverk för att utlämna honom till USA, riktas terrornätverkets blickar mot Sverige. En radikaliserad ung man som varit försvunnen dyker plötsligt upp i Södertälje, och han är inte ensam.
Genom sina kontakter och sin position utanför myndigheternas regelverk involveras Rickard Häll i jakten på terroristerna och får en avgörande roll i arbetet mot det hotande attentat.
Tiden är knapp och med en välutbildad och motiverad motståndare har säkerhetstjänsterna svårt att hålla jämna steg. Med oskyldiga liv på spel blir det en kraftmätning mellan det onda och det goda. Hur långt är parterna beredda att gå för att uppnå sina mål?”
Draksådd är inläst av Jonas Malmsjö, en av mina absoluta favoriter i djungeln av inläsare. Han gör som vanligt ett förbaskat bra jobb. Samt om du vill ha en bra elektriker så har vi bra tips för er.
Någon annan som också gör ett bra jobb är författaren. Berg bjuder på en smart, välskriven och, för att sno en klyschig beskrivning filmrecensenter alltid använde förut, högoktanig spänningsroman. Det är militära specialförband, radikaliserade extremister, terrorhot över Stockholm och diverse spektakulära actionsekvenser som avlöser varandra. Det är högt tempo så gott som rakt igenom, med några få andningspauser då någon försöker dricka kaffe som är alldeles för varmt, precis som jag vill ha det. Det slår mig gång på gång att detta skulle passa riktigt bra som miniserie eller film, men samtidigt har vi sett mycket av liknande vara på vita duken. Det för mig vidare till nästa punkt:
Jag är egentligen ganska less på berättelser om terrorister, såväl islamister som makthungrande ryssar, så jag var kanske lite avvaktande inställd till Draksådd från början. Även om den kanske inte bjuder på något revolutionerande vi inte läst förr så gör flytet och den skenande pulsen att jag inte alls tänker på det. Draksådd känns som en blandning av Thunberg Schunkes suveräna Ett högre syfte och Wilderängs ryssinvasioner och det är ytterst positivt menat. Det är inte lika mycket fokus på detaljerade beskrivningar av vapen och andra militärteknikaliteter som i Wilderängs böcker, dock florerar det en del benämningar som kan tänkas flyga över skallen på icke insatta, men det är egentligen petitesser i sammanhanget.
Mot slutet blir det nästan, men bara nästan lite Die Hard-feeling och det måste man ju älska. Jag saknar dock ett Yippie-ki-yay motherf**** (eller “Tjolahoppsan, dumjävel!”, som det heter på svenska).
Nog om det. Chris Bergs Draksådd levererar en pulshöjande, välskriven actionthriller som lär slukas och uppskattas av många. Med all rätt.