Blixtregn, av David Renklint
Blixtregn är uppföljaren till Renklints Blixtbarn som släpptes förra året. Den imponerade starkt på mig. Vi snackar ett mörkt fantasyäventyr för slukaråldern.
Om boken
Eli har, tillsammans med Nåjd och Dagda, tagit sig till Himinfjäll. Hon lyckades stoppa Vittra och marorna i striden på berget Stalo, men vet att det bara är en tidsfråga innan de börjar röra på sig igen. I Himinfjäll hoppas hon att kimärerna ska komma till deras hjälp, men inser snart att de är korrumperade maktgalningar som vägrar att ens erkänna marornas existens. Samtidigt kämpar hon med ett annat problem – kraften som har pulserat i hennes armstump, hennes enda vapen mot marorna, har slocknat. Tillsammans med Nåjd reser hon återigen söderut, för att väcka kraften till liv. Det Eli inte vet är att hennes kraft kommer med ett högt pris, och innan allt är över kommer hon vara tvungen att göra saker som känns omöjliga.
Inläsning
Precis som i första delen är det rutinerade och duktiga Ella Schartner som står för inläsning. Hon sköter sig bra och lägger en trevlig nivå på dramatisering.
Från skräck till blixtrande äventyr
Renklint debuterade med den mysrysliga skräckromanen Det går en liten ängel (Miramir förlag, 2018) och har sedan dess även medverkat i diverse novellantologier samt släppt suveräna kortromanen Järvflickan (Miramir förlag, 2019). I år är han utöver Blixtregn även bland annat aktuell med skräckromanen Jag dödar en (Swedish Zombie). Influenserna märks klart av även i böcker om blixtbarnet Eli.
En blivande klassiker
Jag skrev det redan om Blixtbarn, men det tåls att upprepa, för Blixtregn är precis lika bra som första delen: Det skulle inte förvåna mig om Renklints mörka äventyr om Eli är en blivande klassiker. Den har precis alla ingredienser: Spänning, mörker, övernaturliga element och färgstarka karaktärer – allt en ung Peter hade älskat att sluka.
Vi bjuds på klassiska ingredienser men jag tycker att Renklint lyckas hålla sig originell och oförutsägbar. Karaktärsutvecklingen är häftig att följa och jag älskar hur Renklints blixtvärld är kvinnornas självklara värld. Världsbygget överlag är effektivt och riktigt snyggt och språket är något för en annan författare att bli uppriktigt imponerad av.
