Till Carl på 55-årsdagen, av Linda Holgersson
Linda Holgerssons Snö, skam och champagne (i min hjärna kommer den alltid att heta Sex, skam och champagne efter en första felläsning) fick fullpott och kvalade in på min lista över de bästa böcker jag lyssnat på under förra året. Nu är hon tillbaka med en feelgood om Carl, som har det lite trassligt.
Om boken
Det är i början av juli 1963 när Carl kommer till den grönskande gården Lövänget för att sommarjobba. Här träffar han Martin som vänder upp och ner på hans tillvaro fullständigt. Tillsammans upplever den en djup förälskelse och passion. Känslor som ingen av dem någonsin vill vara utan. Men lika självklar som Martin tycker att deras kärlek är, lika omöjligt är det för Carl att föreställa sig en framtid tillsammans och frågan om han någonsin ska våga följa sitt hjärta. Det här är en berättelse om livslång kärlek, förnekelse, skam och passion. Och om hur två fel inte gör ett rätt.
Engdahlsk inläsning
Som inläsare har man valt Niklas Engdahl och det är ju oerhört trevligt, för han är en av mina absoluta favoriter och han gör i vanlig ordning ett suveränt jobb med att ge röst åt Carls kärleksliv.
Längden har betydelse
Calles 55-årsdag är i likhet med Holgerssons skamfyllda champagnefest en ganska kort bok, strax över 4 timmar, och jag gillar det. Det korta formatet passar intrigen väl även om jag faktiskt upplever den något längre än den är – Inte negativt menat, tvärtom så tycker jag att Holgersson lyckas klämma in oerhört mycket innehåll och känslor på så kort tid och det är imponerande!
Sol, skam och polyamori
Det är intressant att följa Carl i hans livslånga kärlekspusslande. Som karaktär tycker jag att han är komplex – han är både godhjärtad och framgångsrik men samtidigt velig och ganska hopplös. Jag får en liten hatkärlek till honom, man både tycker om honom och vill strypa honom samtidigt. Det är både sorgligt och underhållande att följa hans kärleksstrapatser och jag gillar hur han målas upp och utvecklas under resans gång. Holgersson har ett riktigt bra flyt i språket och hon är oerhört duktig på att gestalta sina karaktärer. Till Carl på 55-årsdagen är riktigt bra och lär tilltala alla som gillar genren (och vissa som kanske inte hänger sig åt den alltför ofta, likt mig själv), men den når inte riktigt upp i samma alphöjder som Snö, skam och champagne, som lekte lite mer med mina känslor än Carl gör.