Recension: Dödsspelet

Dödsspelet, av Samuel Karlsson

Samuel Karlsson, eller Mister Mörkö som jag ibland kallar honom, är tillbaka med fjärde delen om Jessica Jackson.

Om boken

“En grupp tungt kriminella män blir fritagna från kriminalvårdsanstalten i Västervik där de sitter av sina straff för grova våldsbrott. En av dem är ledaren, Sergei Barkov, en våldsverkare som när ett intensivt hat mot Jessica Jackson efter tidigare sammandrabbningar. Nu hamnar de återigen på olika sidor om lagen när Jessica dras in i en intensiv jakt på de förrymda fångarna.
Samtidigt är Johannes, Jessicas son, på långresa i Sydostasien. I staden Chanthaburi i östra Thailand börjar reskassan sina och han blir snabbt ett tacksamt offer för en av de många bedragare som skor sig på aningslösa ungdomar långt hemifrån och innan Johannes vet ordet av är han indragen i en farlig härva med ortens gangsterkung och tvingas in i ett spel med livet som insats. Kommer han någonsin kunna ta sig hem till tryggheten i Småland igen?
Men på Mörkö står ingen trygghet att finna. En kamp på liv och död utspelar sig mellan Jessica och Sergei. Vem vinner och vem förlorar i dödsspelet?”

Veteran-Leining

Återigen är det Gunilla Leining som ger röst åt händelserna kring Jackson och Mörkö. Hon sköter sig utmärkt, precis som vanligt. Av naturliga förklaringar en favoritinläsare hos många.

Tillbaka till Mörkö

Jag var på förhand osäker på vad jag hade att vänta mig. Jag älskade första boken i serien, tyckte att del två var bra men en bit ifrån medan del tre åter plockade upp stafettpinnen. Inför del fyra hade jag väntat mig en bok likt föregångarna, där Jackson utreder märkliga mord på den fiktiva ön. Inget ont i sig, för lyckas man förnya sig mellan varven så som Karlsson på sätt och vis ändå gjort i tidigare böcker så kan det funka, och riktigt bra, om författaren navigerar oss rätt. Men jag hade en innerlig förhoppning om att han skulle göra något helt annat med den här istället för att låta Mörkö bli ett Midsomer där man undrar hur mycket invånarantalet hinner decimeras innan folk tvångsevakueras eller flyr. Så, vad gör Karlsson?

Do the Mörkö Twist

Då kommer vi till det riktigt fina. Samuel Karlsson ger oss något väldigt oväntat. Dödsspelet är nämligen inte alls någon typisk snutdeckare där Jessica Jackson kämpar mot klockan för att få ihop trådarna och hitta mördaren. Nej. Här kämpar hon mot klockan av helt andra anledningar. Det börjar rafflande och får mig att dra lite på smilbanden och sen … Fortsätter det rafflande och överraskande. Jag tänker inte avslöja mer om det som sker än vad som nämns i baksidestexten, men jag älskar verkligen de vägar vi förs på i Dödsspelet. Jessica Jackson får dessutom gott om utrymme att ta både smarta, våghalsiga och ibland nästan dumma beslut för att nå sina mål och det är faktiskt ganska befriande, får henne att kännas lite mer mänsklig.

Även spåret som utspelar sig i Thailand, där sonen Johannes råkat i trubbel, är riktigt spännande och oväntad och deras vägar knyts ihop på ett rätt snyggt sätt.

Det är välskrivet och betydligt högre tempo än tidigare böcker. Det finns ett litet maktövertagande framåt slutet av boken som jag tycker går lite väl enkelt. Man spelar på folks naivitet och goda tro om människor och det kan jag köpa, men det går lite väl fort och en viss karaktär som just råkat ut för väldigt mycket och blivit sviken och bedragen tycks agera mindre eftertänksamt än sig bör. Men det är en parentes och en åsikt som inte nödvändigtvis delas – och vad gör det, när allting kommer kring? Dödsspelat är lite som en lyckad reboot av en framgångsrik serie, en välbehövlig och snygg adrenalininjektion.

Dödsspelet vinner mig snabbt. 4,5 av 5 pannkakor.