Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Recension: Varning för dödlig fara

Varning för dödlig fara, av Sofia Rutbäck Eriksson och Mattias Boström

Femte boken i serien om Katarina Eminenta Detektivbyrå och jag blir lite småsugen på både bubbel och bakverk vid bara tanken.

Om boken

“Ingen verkar kunna hindra Luleås skickligaste privatdetektiv Katarina Zapp från att lyckas med sitt nya uppdrag. Ja, ingen förutom hon själv förstås. Det som börjar som ett klassiskt fall med en mordhotad politiker, kantas snart av självförvållad blodsspillan, nittiotalsballader och ond bråd sammankomst i kommunfullmäktige. Och som om inte det är nog måste detektivbyråns alltiallo, sjuttioplussaren Greta, infiltrera pensionärsmöten, bistå vid köp av brudklänning (nej, fråga inte) och rent allmänt rycka in när Katarina rycker ut.”

Varning för duktig Jelinek

Såhär i femte boken känns det kanske lite tjatigt att påtala – men Jelinek är som klippt och skuren att läsa in alla galenskaper som Katarina Torklina och hennes vänner hittar på. Möjligen är jag besviken på att hon inte gjorde ett försök att sjunga ut den ikoniska refrängen på Houston-dängan, men vid närmre eftertanke är ganska få som mäktar med den så jag kanske borde vara tacksam?

Humorn i högsta beredskap

I vanlig ordning är det en skrattfest vi bjuds in till och dråpligheterna haglar nästan lika tätt som i tidigare böcker. Alltifrån Katarinas (ibland extrema) klumpighet som ofta får mig att fundera på hur det egentligen står till på hjärnkontoret – men hon lyckas ju lösa sina fall, även om det kanske inte alltid handlar om listighet utan snarare en del tur och kontakt med rätt människor. Det är hur som helst bitvis jäkligt roligt och när hon och Greta sitter i möte på kommunfullmäktige, oförmögna att hålla käft, kan jag verkligen se det hela framför mig.

En återkommande favorit bland alla komiska inslag är de ständiga missförstånden mänskligheten har att tacka funktionen auto-correct för. Får mig alltid att tänka på en kund från mina år inom logistikbranschen som råkade avslutade ett mail med orden “Tack på förhud”.

Något seriösare ton

Trots ovan dråpligheter så ska sägas att “Varning för dödlig fara” har bokseriens hittills mest seriösa ton. Berättelsen om politikern som nästan dagligen blir mordhotad och utsätts för hat känns både vemodig och högaktuell mitt bland alla skratt. Även Katarinas kärleksliv och omsorgen kring en vän hon tror håller på att bli sol-och-vårad bidrar till detta. Det är bitvis lite mer finstämt och återigen utvecklas huvudkaraktärerna medan intrigen rullar på. Inte en tråkig sekund. På med simglasögonen, permobilplattan i mattan, let’s roll.

Varning för dödlig fara bromsar in på 4,5 av 5 pannkakor.

1 comment / Add your comment below

Lämna ett svar

Till startsidan