Mord enligt manus, av Dennis Magnusson
Mord i svensk tv- och filmbransch, signerad dramatikern och manusförfattaren Dennis Magnusson, kan det vara något?
Om boken
“Manusförfattaren Sebastian Lager jobbar som lärare på en manusskola för att försörja sig. En dag blir en av hans studenter gripen, misstänkt för att ligga bakom en kvinnas försvinnande, en kvinna som också går på kursen. Som lärare till båda får Sebastian en mängd förstahandsuppgifter i fallet och han bestämmer sig för att göra en true crime-podd av det. Podden gör att han dras in i utredningen allt mer och snart står det klart för honom att det inte bara finns förbindelser till hans egen bransch utan även till hans privatliv.
I Mord enligt manus, den första boken om poddutredaren Sebastian Lager, får vi följa med bakom kulisserna i tv-branschen där konkurrensen i ordets sanna bemärkelse är mördande. Skickligt undersöker Dennis Magnusson de starka drivkrafter som kan finnas i prestige, fåfänga och revansch.”
Regisserad ljudbok
Inläsningen av Mord enligt manus har regisserats (och lästs in) av skådespelaren Håkan Julander. Till sin hjälp har han i korta stycken (intervjuer i podden) tagit hjälp av Leif Andrée, Eva Melander och Love Antell. Julander har läst in en hel drös böcker men jag vill bestämt tro att det här är första gången jag lyssnar till hans stämma. Han gör ett riktigt bra jobb som inläsare och när det kommer till det här med att “regissera” ljudboken är resultatet helt okej. Det är lite småkul när vi bjuds på inslag från podden där man tagit hjälp av andra skådisar, mixat om så att rösterna verkligen låter som från inspelningar och sådär. Småkul skriver jag för att jag uppskattar tilltaget, även om kanske inte tillför jättemycket på det stora hela.
Omgiven av manusförfattare
När jag läste titeln “Mord enligt manus” när boken släpptes i mars (den har legat i min digitala bokhylla sedan dess: kön är lång och många favoritförfattare går före) så läste jag egentligen bara titeln och fick av någon anledning för mig att det var någon slags självhjälpsbok för aspirerande deckarförfattare. Så, kära läsare, är det alltså inte. Vi bjuds inte på utläggningar av en manusförfattare som vill dela in mördare i olika färger (själv hade jag nog varit en rödblåbrungul mördare).
Kvick och välskriven
Av någon anledning tar det mig en stund att komma in i boken. Inte alltför länge. När jag lyssnat i kanske 1-1,5 timme har jag bestämt mig för att det finns något riktigt intressant här och främst fastnar jag för att Magnusson, likt jag själv, gärna fyller på med lite kvickheter och roliga detaljer. Ändå är jag sådär precis i början skeptisk utan att i efterhand riktigt veta varför. Det är välskrivet och när intrigen verkligen tar fart blir det riktigt intressant, förbaskat underhållande och emellanåt även rätt spännande.
Annorlunda
Det är onekligen spännande med en deckare i manusvärlden, det är kanske inte ogjort men känns riktigt fräscht. När vår huvudkaraktär får för sig att göra en true crime-podd börjar det även liknade Apple+-serien “Truth be told” (även den baserad på bok/böcker. OBS! Se första säsongen, den var fantastisk. Andra bra, men långt ifrån lika). Även det är en kul vinkling på genren. Vidare tycker jag att karaktärsgalleriet är välfyllt – Det finns en del trevliga och intressanta karaktärer att lära känna och sämst tycker jag faktiskt om vår egen huvudkaraktär. Jag vet inte varför, men det är något med honom som skaver – jag finner honom ganska osympatisk. Men det gör inte att jag tappar intresset, kanske rent av tvärtom. Jag vet inte om jag förväntas sympatisera med eller gilla Sebastian och jag gillar någonstans att man inte tagit i så man skiter på sig för att framställa huvudkaraktären som god. Det här är en bok som lovar gott från framtida böcker signerade Dennis Magnusson och till skillnad från mina initiala tveksamheter så är detta en riktigt bra bok.
Foto: Jan-Åke Eriksson