Incel: Om ofrivillig celibat och en mansroll i kris, av Stefan Krakowski
Psykiatern och författaren Stefan Krakowski har under två år intervjuat och, med hjälp av fejkprofiler, infiltrerat incelnätverk för att skapa mer förståelse för en grupp män som hörts mer och mer om senaste åren.
Om boken
“Incel är ett begrepp som skrämmer och som ofta förknippas med kvinnohat och våld. Men stämmer verkligen den bilden? Är män som lever i ofrivilligt celibat potentiella våldsverkare och terrorister eller bara ensamma män, bortstötta av samhället? Är de rent av en del av en manlighetskris där kvinnorna håller på att köra om männen utbildningsmässigt och ekonomiskt?
Stefan Krakowski har som en av de första i världen personligen djupintervjuat en rad incelmän som nu berättar om sina liv och avslöjar sina innersta tankar. Boken ger även en unik inblick i den mörkare delen där författaren under falsk identitet infiltrerat incelrörelsen. Han väver också in episoder från sitt eget liv som haft stor betydelse för honom i egenskap av man.”
Författarinläsning
Stefan läser själv in boken. Han gör det rätt bra även om jag upplever att det ibland nästan viskas. Det i kombination med att ljudnivån på inspelningen verkar vara ganska låg gör att det ibland är lite svårt att höra vad som sägs om man inte drar upp volymen rejält.
Fascinerande, sorgligt och skrämmande
Jag har läst en del om incels och sett Kalla Faktas reportage. Det är en sorglig och skrämmande bild av manlig ensamhet och missriktat kvinnohat som målas upp. Jag tycker att Krakowski gör ett ganska bra jobb med att på ett objektivt sätt visa flera sidor. Vi får följa med i återberättandet av flertalet hemska seriemord – den extrema sidan. Vi får följa med in i deras diskussionsforum och även där fylls det på med både kvinnohat och rasism. Men vi får även möta ett antal incels vars berättelser är rejält sorgliga och det är intressant, samtidigt som jag här ibland kan tycka att Krakowski går in lite väl empatiskt gentemot den generellt ganska objektiva bilden. Det kanske bara är jag. Det här är oavsett ett viktigt ämne att belysa och intressant att få ta del av flera sidor. Det handlar inte bara om hat, naturligtvis, men vad händer när en grupp isolerade och “sexlösa” män finner varandra i grupp online? Jo. Det man kan vänta sig, kanske? Många intressanta tankar dyker upp, inte minst vid tanken på att incels är ett uttryck som dykt upp på senare år, mycket tack vare hemska handlingar (medan uttrycket faktiskt myntades av en kvinna som del av något eget experiment, mer om det i boken), samtidigt som den här intimitetslösa ensamheten såklart funnits i alla tidsåldrar.
Kluven
Den här boken skulle kunna leda till mycket intressanta diskussioner. Många kommer säga att man inte ska ägna den här gruppen mer uppmärksamhet än man måste, att den inte ska humaniseras och förklaras. Vad är rätt och vad är fel? Jag vet inte, samtidigt som jag vet att alla som tillhör en grupp för den sakens skull inte är extrema och farliga – där det närmaste exemplet till hands som brukligt blir religioner av alla dess slag som leder till såväl handlingar av kärlek som sexism, extremism och allt möjligt. Däremot kan jag kanske tycka att Krakowskis intervjuande inte blir så djuplodande som baksidestexten vill få oss att tro. Många porträtt skrapar mest på ytan och summan blir lite detsamma, även om det är en oerhört intressant inblick. Likaså tycker jag att vissa instick av exempelvis Linn Hed och andra om tankarna kring skiftet mellan manligt och kvinnligt blir väldigt märkliga när de inte diskuteras djupare utan mest lämnas kvar som externa inputs. Exemplen på den utbredda ensamheten och könsfördelning i exempelvis Indien och Kina samt den utbredda “fruexporten” är sorglig att ta del av, som mycket annat – inte minst de korta exempel med statistiken och situationen för thailändska kvinnor som gifter sig med svenska män. Men sedan tycker jag också att det finns bitar som känns missriktade och i viss utsträcknings kanske onödiga. Vi får exempelvis följa med författaren på diverse anekdoter från hans eget liv – bland annat ett barndomsminne och återberättandet av hur han i vuxen ålder agerar rejält otrevligt mot sjukvården (i vilken han som psykiater ingår) vid en operation av en skada i fingret – Jag förstår någonstans vad han vill uppnå med dessa anekdoter, men tycker inte nödvändigtvis att det tillför utan känns mer som nån slags riktad pausunderhållning. Vidare finns en intervju med en svensk kvinna som är sexarbetare och vars kundbas delvis utgörs av incels. Intervjun är ganska lång och hennes privata situation liknas vid incelmännens kända ensamhet vilket har sin poäng – men när han rör sig till en viss fråga om påstådd fontänorgasm vill jag sy en skämskudde och posta till Krakowski – och då bör tilläggas att jag inte utövat syslöjd sedan högstadiet och de kuddar jag som barn gav bort i julklapp till familjen var allt annat än vackra. Så. Där fick ni lite av min riktade pausunderhållning.
Sammanfattningsvis vill jag även snabbt beröra en annan typ av incel som sällan diskuteras: Involuntary celebrity = när man blir megakändis över en natt men helst vill ligga i sängen och kolla Netflix.
En svår bok att betygsätta, men det är ett jäkligt intressant ämne och boken är för det mesta väldigt välskriven och fascinerande.