Så här gör mördarna var de går … av Sofia Rutbäck Eriksson & Mattias Boström

För tionde gången får vi följa med Katarina Zapp, Greta Asplöv och diverse andra återkommande karaktärer. Tio böcker – det innebär att det nu finns nånstans mellan 65 och 70 timmar av den eminenta detektivbyrån att njuta av. Balders balle vad häftigt!

Om boken

“Ett pensionärsbröllop i skärgården på midsommarafton – kan det bli annat än rofyllt idylliskt? Jajamensan, om Katarina Zapp får bestämma!
När charterbåten tar Luleås bästa privatdetektiver till den ljuvliga ön Sandskär, blir Katarina Zapp övertygad om att ond bråd död i äkta Agatha Christie-anda väntar. Hennes övertygelse bara ökar när person efter person i bröllopssällskapet insjuknar: hon ÄR i en pusseldeckare – sin alldeles egna midsommarnattsdröm. Så när ett litet mord till slut dyker upp ställs hon inför dilemmat: är vad som helst tillåtet för att behålla mordmysteriet för sig själv och därmed hålla ociviliserade SWAT-styrkor från ön? Tillsammans med sin vice detektiv Greta och en alldeles för stilig nemesis kämpar Katarina för att hitta förövaren innan resten av poliskåren stormar in och gör slut på allt det roliga.”

 

Så här gör Jelinek när hon läser in …

Jag ska inte tjata. Det är trots allt tionde gången: Ellen Jelinek passar perfekt till Zapp-böckerna.

 

What happens on Sandskär

I den tionde boken får vi alltså följa med ut på ett tänkt midsommarbröllop i skärgården. Saker går naturligtvis inte som tänkt och Katarina får sina drömmar inbefriade när hon får ett nytt fall att nysta i. Samtidigt händer det saker i relationen till hennes nemesis, polisen Ivan Babic (stavning gissar jag på eftersom jag lyssnar, men jag tror inte att det stavas BABITCH). Det är en händelserik och rolig berättelse som bjuder på opioidte, en plastikopererad fisk vid namn Han Solo och en massa annat i sann Zapp-anda.

 

Grönsaker har också känslor

Bland förberedelser och ett vitkålshuvud som anses bli obrukbart efter att det stämt träff med golvet bubblar svartsjuka och många andra känslor. Inte bara kring fallet i sig utan även kring Zapps privatliv. Som vanligt lyckas Rutbäck (Ruterik!) och Boström få mig att le sådär fånigt väldigt ofta. Det är filmreferenser som staplas på varann, vilket jag älskar, och märkliga företeelser. Som sagt. Fisken Han Solo borde vara med i fler böcker. Kanske få huvudrollen i en barnbok? Svårt att döpa den till något med Han Solo utan att få Disneys advokater efter sig i och för sig. Det tar ett litet tag innan intrigen kommer igång, men det vägs i vanlig ordning upp av fåniga, härliga upptåg och det blir även några riktigt känslosamma stunder mellan Greta och Katarina och här visar Rutbäck prov på hur duktig hon är på att gestalta både sorg och vemod (vilket även görs mästerligt i Mordnatt råder, för er som ännu inte fått känna nackhåren resa sig i njutning när Granberg gestaltar ett vredesutbrott). Jag gillar den här boken, såklart, även om jag kanske inte rankar den som någon av seriens starkaste.

Så här gör mördarna var de går… landar på 4 av 5 pannkakor. 

 

Farliga affärer, av Ellinor Wessel

Farliga affärer är Ellinor Wessels debutroman är en ekobrottsthriller som utspelar sig i bilindustrins företagsvärld, där hon själv även är verksam.

Om boken

“Dyra bilar och snabba pengar

Johan Wagner har utåt sett allt man kan önska sig: ett framgångsrikt bilhandelsföretag, ett lyxigt hus, en vacker fru och tre barn. När han en dag försvinner uppdagas även en älskarinna i den femton år yngre och drivna Emily Tranchell, anställd som regionchef på Porsche.

Inget tyder på att ett brott har begåtts, men poliskommissarien Thomas Stark blir alltmer övertygad om att något inte stämmer.
Emily och Thomas förenas i sitt sökande efter den försvunne bilhandlaren, och beträder därmed en värld som står i bjärt kontrast till den svenska idyllen. Innan de vet ordet av har de alla förvandlats till brickor i ett farligt spel, orkestrerat av makt, pengar och internationella intressen.

Farliga affärer är en fängslande aktuell ekobrottsthriller som bjuder in till bilindustrins extravaganta företagarvärld.”

 

Disa läser

Inläsare är Disa Östrand, skådespelare (Känn ingen sorg, Lyckoviken bland annat) och inläsare (Daniel Åbergs Virus-serie exempelvis) står för inläsningen. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker. Ibland tycker jag att hon gör det riktigt bra. Inlevelsen glimmar till och hon har en naturligt ganska cool stämma som delvis passar materialet men som i andra inläsningar jag lyssnat till så upplever jag att det emellanåt känns väldigt… Mekaniskt. Bra, men ingen favorit.

 

Snabba bilar, snabb intrig

Det går ganska fort att dras in i handlingen. Att det hela utspelar sig inom bilindustrin tycker jag medför en riktigt trevlig extra dimension, för det är klart något utöver det vanliga. Det är intressant och välskrivet och trots det så hinner jag i början tänka att det känns inte bara som en debut, utan även som en debut utgiven på ett mindre förlag. Beror det på kvalitén, språket eller paketering? Jag vet inte riktigt. Men det är första intrycket, vilket dock förändras när intrigen spinner vidare. Jag tycker att boken tar sig väldigt mycket en tredjedel in.

 

Karaktärer

Intrigen tar sig som sagt och jag upplever att hela boken överlag lyfter efter första tredjedelen och känns mer genomtänkt och välskriven och jag tänker fler än en gång att det här känns som en lovande början på en bokserie. Som debut kan detta ses som en imponerande start även om jag kan känna att ett proffsigt förlag som Bookmark borde tagit mer vara på innehållet. Något jag saknar för djupare engagemang är karaktärer att investera sig i, för faktum är att bokens karaktärer och deras respektive öden inte intresserar nämnvärt, även om vissa av dem utvecklas under bokens gång. Det finns inget som verkligen sticker ut.

 

Farliga affärer. En debut som ger mersmak. 3,5 av 5 pannkakor.

Lust och fägring, av Fredrik Blomqvist

Blomqvist har gett ut serien Rik Matematik på Bonnierförlagen Lära. Det här är hans debutroman.

Om boken

“Hade det inte varit för den förlovade och fördömda sommaren 1994, för det där fruktansvärda som inte borde ha hänt men som ändå gjorde det, ja då hade livet blivit annorlunda. För Oskar Poncet och Agnes Karlsson-Tierney, men också för andra. Och efter ett kvarts sekel av tystnad, när tiden har runnit ut och sanningen måste berättas, då kan allt ställas tillrätta. Eller gå i kras.

“Lust och fägring” är en roman om kärlek, skuld och lojalitet som utspelar sig den heta vm-sommaren 1994 – och får sin upplösning tjugofem år senare. Den har jämförts med Håkan Nessers roman “Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö” som en nostalgisk uppväxtskildring där en av ungdomens somrar får ödesdigra konsekvenser.”

 

Behaglig Winclair

Det är inte första gången jag lyssnar till Winclair. Han har en behaglig röst och bra flyt i språket och vet ni vad? Jag tror att det här är hans bästa inläsning hittills (baserat på de böcker jag lyssnat till). Enda minus är att jag upplever ljudnivån på inspelningen som ganska låg.

 

Fredrik Blomqvist badade aldrig i Genesarets sjö

Fredriks skönlitterära debut har jämförts en del med Håkan Nessers verk och jag vet att Nesser personligen hört av sig och berättat att han läser (eller i skrivande stund kanske snarare läst) Lust och fägring. Stort! Jag kan egentligen inte uttala mig särskilt mycket om dessa två författares likheter av den enkla anledning att jag i ärlighetens namn inte läst något av Håkan Nesser. Jag har dock sett filmatiseringen av Genesaret och baserat på det kan jag däremot identifiera vissa spår och likheter. Oavsett måste det kännas väldigt stort att jämföras med en så pass välrenommerad författare.

Det första som slår mig är hur välskrivet detta är. Inte minst för att vara en debutroman (sneglar mot bokhyllan i sovrummet där min egen debut står och hånar mig med meningar som lyckats fastna på pränt). Lust och fägring är verkligen oerhört vackert skriven.

Och jag glömde nästan humorn. För mitt i det bitvis sorgliga, emellanåt spännande och ibland också hemska döljer sig underfundig humor. Och ni som känner mig vet att jag älskar humor.

 

Jag och förstapersonsperspektiv

Ni som följer min ljudboksblogg (alla tre, räck upp handen nu!) kanske lagt på minnet att jag generellt sett har ganska svårt för berättelser skrivna  i jag-form, eller förstapersonsperspektiv. Varför? Av den enkla anledning att jag allt som oftast upplever att perspektivet effektivt tar död på spänningen. Kalla mig kräsen, tjurig eller trångsynt, men så är det (och bara för det kommer jag säkerligen skriva en spänningsroman berättad i jag-form bara för att visa på den egna dubbelmoralen). Men det fina i kråksången är att det finns undantag. Utan att nämna några andra sådana så kan jag här och nu bekräfta att Lust och fägring tillhör undantagen. Faktum är att jag i det här fallet vågar påstå att den här historien inte hade fungerat alls lika bra eller upplevts lika poetisk om den skrivits i något annat perspektiv. Så grattis till det, Blomqvist, jag är djupt imponerad – Och vilka förhoppningar detta väcker inför kommande böcker av författaren!

Det finns oerhört mycket att tycka om här och även om tempot i intrigen är trevande så vägs det hela tiden upp av det vackra språket, intressanta, snyggt porträtterade karaktärer och ett driv som heter duga. Om jag fått önska mig något så hade det faktiskt varit ett något längre slut. Inte för att det som skrivits inte är bra, utan för att det går lite fort framåt sista akten. Jag vill veta mer och känner mig inte riktigt klar. Även det ett väldigt bra betyg.

En oerhört imponerande debut. En blandning av roman, tidsdokument och deckare i en förbaskat snygg förpackning. En debut att vara jäkligt stolt över.

Lust och fägring landar på 4,5 av 5 pannkakor.

 

 

 

Rekryteringen, av Caroline Grimwalker

Efter tre suveräna böcker om Vågbrytarna är Grimwalker tillbaka med första delen i en ny hårdkokt, cool spänningsserie.

Om boken

“Ina Farkas, ett hittebarn med trasslig bakgrund, har dragits in i den undre världen där hennes enda barndomsvän Nevena har vuxit upp. Paradoxalt nog har hon i samma veva dessutom arbetat som utredare för polisen i Malmö. En dramatisk händelse som gör att hennes två världar kolliderar gör att Ina hamnar i fängelse för mord, men innan hon vet ordet av är hon frisläppt igen och hatad av både poliserna hon brukade jobba med och den kriminella familjen hon var en del av.

När allt ser som mörkast ut och Ina funderar på att antingen emigrera, eller bara rätt och slätt ta livet av sig, så händer något. Det kommer ett rekommenderat brev med en förstaklassbiljett till en paradisö. Ett helt nytt pass, med ett annat namn – Isabella King – men hennes bild. Avsändaren är en hemlig organisation med till synes oändliga resurser, och de vill att Ina ska bli en del av deras team. De kallar sig Trickster …

Organisationens enda krav är att Ina måste kapa banden med allt och alla i sitt gamla liv och påbörja ett nytt tillsammans med dem. Om hon går med på erbjudandet vill de att hon som sitt första uppdrag ska infiltrera ledarskiktet i den svenska extremhögern. Är Ina Farkas villig att offra allt för att bli en Trickster?”

 

Trickster-Leining

Gunilla Leining, denna veteran och tillika en av ljudboksvärldens mest anlitade inläsare, gör en stadig grej av Trickster. ‘Nuff said.

 

Fascist, javisst

Infiltrationstemat är välanvänt både inom litteratur, film och tv-serier (inser att tredje delen i min serie om Conny Erixon också innehåller det) men det är tacksamt och lätt att variera. Att jag älskar Grimwalkers språk och förmåga att bygga upp spänning med oväntade vändningar (detta gäller båda makarna då deras böcker, som jag nämnt tidigare, påminner om varandra till stil och utförande så mycket att de ibland är svåra att särskilja) är knappast något nytt. Det finns en anledning till att Trickster Del 1 klättrar på Storytel-listorna lika snabbt som den där växande zombiehorden utanför Jerusalems murar i World War Z (syftar på den halvdana filmen, inte den litterära förlagan, rec. anm).

 

Ankläppar och k-pist

I vanlig ordning bjuder Grimwalker på en blandning av spänning och humor och jag älskar allt ifrån bakgrundshistorien till förvandlingen och den snyggt iscensatta infiltrationen. Miljöerna känns oerhört verkliga och levande, karaktärerna likaså. Och nog är det kul att läsa om de högerextrema och deras trevande logik och unkna kvinnosyn. Jag fascineras av beskrivningarna av deras diverse möten och tillställningar utan att själv ha en aning om hur nära sanningen de ligger. Jäkligt snyggt iscensatt är det i hur som helst.

Jag gillar det här väldigt mycket, som ni säkert förstår. Det finns någon bit runt mittpartiet där tempot svajar lite, men så är det första delen i en ny serie och jag inser att jag är bortskämd med Grimwalkers vanliga Autobahn-fart. Jag ser verkligen fram emot nästa del. Det ska bli kul att se om detta lyckas överträffa suveräna Vågbrytar-trilogin.

Rekryteringen lyckas med 4,5 av 5 infiltrationspannkakor.

 

Gröna Villan, av Sofia Rutbäck Eriksson

Rutbäck Eriksson, eller Ruterik som jag kallar detta underbara, produktiva och uppenbart klonade yrväder från norr, är tillbaka med en ny bok. Vilken i ordningen har jag tappat lite räkningen på men ett står klart: Det finns ingen annan författare som blivit recenserad så många gånger på den här ljudboksbloggen!

Om boken

“När pensionärerna på Gröna Villan får höra att verksamheten ska läggas ned vänds hyresgästernas vardag upp och ner. De kan inte acceptera att deras gemenskap ska gå förlorad.
Alla har kommit till boendet ensamma, men har tillsammans blivit till en grupp som inte längre kan tänka sig ett liv utan varandra.
När ingen annan väg är framkomlig får Gun en idé som innefattar en högst olaglig växtodling i källaren. Men när hon presenterar sin plan tror alla att hon har blivit galen. Inte kan väl respektabla äldre ta till vad som helst för att få behålla zumba, fester och bokcirklar? Eller är det så att målen ibland helgar medlen?

“Gröna Villan” är en skruvad, fartfylld och varm berättelse om oväntad vänskap och om vikten av att hålla ihop och stå för det man tror på.”

 

Rynkig Granberg

Fredde Granberg, denna fantastiska inläsare (vilket jag såklart skriver helt objektivt utan att på något sätt väva in personliga åsikter från egna inlästa verk) får här kliva in i rollen som diverse rynkiga och desperata gamlingar. Han gör det naturligtvis briljant, även om jag fortfarande håller både min egen “Gourmand” men framförallt Rutbäck/Boströms “Mordnatt råder… ” som hans absolut bästa inläsningar.

 

Nöden har ingen lag

Gröna Villan är precis sådär skruvad som en Rutbäck-bok ska vara. Den osar av samma berättarglädje, humor och bultande hjärta som serien om Katarina Zapp och Greta Asplöv även om det inte är lika mycket Papphammar-feeling här. Humorn är suverän men kanske mer… subtil? Jag vet inte, och vad fan spelar det för roll? Det är underbart all da same. Det är en sanna glädje att få följa gamlingarna och Milorads fantasifulla lösningar på såna där tråkiga, alldagliga monetära problem.

 

En Rutbäck för dina tankar

Jag har, som trogna läsare vet, tidigare inte varit något jättestort fan av feelgood. Det här är en ståndpunkt som fått revideras senaste åren efter böcker av exempelvis Sara Molin, Birgitta Gunnarson, Max Schüllerqvist – men kanske främst ändå just Rutbäck “Ruterik” Eriksson. Så till den grad att jag själv gett mig i kast med att skriva min första feelgood. Det som fått mig att värja mig från genren tidigare har kanske främst handlat om avsaknaden av spänning, något som samtliga nämnda väger upp med såväl humor som hjärta, berättarglädje och en massa annat. Det går liksom inte att värja sig när Rutbäck sätter igång med sina diverse tokigheter och Gröna Villan känns, lite till skillnad från Zapp & Co, som ett högst troligt scenario. Lite till den grad att jag faktiskt undrar om det, trots att hon menat på att så inte är fallet, inte råkar vara så att Rutbäck och “hennes” gamlingar odlar lite grönt för att dryga ut kassan. Är det därför hon ser så glad ut på alla bilder? Avslutar med en anekdot: Vid Lötsjön som jag promenerar och joggar runt så gott som varje dag ligger kaféet Gröna Stugan. Numer tänker jag alltid Gröna Villan när jag passerar.

 

Gröna Villan är ett lyckopiller. 5 av 5 hasch-pannkakor.