Vårt liv är inte vårt, av Orest Lastow
En ny bekantskap som bjuder oss på första delen i sin så kallade Petahertz-trilogi. Vad kan detta vara, eh?
Om boken
“Allting tycks hänga ihop via ett fenomen som alltid fascinerat människor: möjligheten att kunna manipulera tid och rum. För Lundastudenten Ulla börjar det när hon hittar sin döda morfars anteckningar. Hur kunde en anonym taxiförare från Iran ha bedrivit en sådan avancerad fysikforskning? Varför ville någon mörda honom?
Ulla upprepar sin morfars experiment och inser att det skulle vara förödande om tekniken hamnade i fel händer. Samtidigt förbereds ett enormt fysikexperiment med en konstgjord petahertz-signal. Experimentet hotar rubba rum-tiden och orsaka en global katastrof – om ingen lyckas stoppa det.
Vårt liv är inte vårt är lika mycket deckare som science fiction, lika mycket filosofi som fysik. Det är den första boken i trilogin Petahertz av författaren och forskningschefen Orest Lastow. I en resa genom årtionden och omvälvande världshändelser får läsaren möta många människoöden, ta del av en enorm konspiration och lära känna en teknik som skapar stora möjligheter, men även extrema faror för vår planet.”
En Rolf för dina tankar
Boken är inläst av Rolf Arsenius, som tidigare varit programledare och radiopratare. Vad jag kan se är det här en av två böcker han hittills läst in. Rolf gör ett bra jobb och har en behaglig stämma. Men den här boken förtjänar en mer genomarbetad slutprodukt. Det är gott om små ljud i bakgrunden, bland annat “micpuffar” eller om det kommer utifrån – Det låter hur som helst som om Godzilla spatserar förbi på morgonpromenad utanför ljudstudion emellanåt. Man borde ha gått igenom detta och siktat på en renare slutprodukt.
Peta inte på min peterhertz
Vi kan väl gott säga att Orest lyckats skapa något eget med Vårt liv är inte vårt. Lite deckare, lite sci-fi. Jag tänker på Darren Aronofskys “Pi”, Shane Carruths “Primer” och Nolan’s filmer. Karaktärerna är trevliga, dialogen är snygg och miljöerna levande. Sen gillar jag de återkommande popkulturella referenserna. Och när man tar del av Angus tankar kring att bli en del av det svenska samhället och de diverse minst sagt märkliga saker vi har för oss. Det fanns en sådan referens ganska tidigt i boken som fick mig att skratta högt men den har tyvärr, åtminstone för stunden, gömt sig bakom något annat i minnesbanken.
Mattepyramiden
Okej, nu kommer vi till en ris och ros. Till det positiva hör språket, Lastows förmåga att berätta en annorlunda och intressant berättelse – och den där händelsen längs nollmeridianen framåt slutet är riktigt tankeväckande och häftigt beskriven. Sen är det såhär:” Vårt liv är inte vårt” är en smart berättelse. Eller åtminstone tror jag det. För den hanterar ämnen som jag, trots tidigare nämnda filmer, inte kan särskilt mycket om. Jag är dålig på fysik (men vet att ett äpple bör falla till marken om man släpper det förutsatt att man inte befinner sig i rymden), och ännu sämre på matematik. Det innebär att jag såklart får ta mycket, eller det mesta, med en nypa salt och helt enkelt anta att herr Författare vet vad han pratar om. Om inte annat så får han det att låta fullt trovärdigt och det är en bedrift i sig. Var det där en förolämpning? Inte alls. Bara ett sätt att framhäva att Orest Lastow skrivit en bok som inte bara är komplex utan även känns väldigt smart – och antagligen är det. Men här kommer lite av problematiken: Det blir tyvärr på tok för mycket teknikaliteter och matematiskt snack. Det är återkommande och drar effektivt ned spänningsvärdet (under förutsättning att man inte är high på eller galet intresserad av allt som nämns). Jag vill tro att man hade kunnat, och att manuset mått bra av, att korta ned eller på annat sätt framhäva meningen med exempelvis långa sifferserier och bokstavspussel. Sen finns det gott om riktigt snygga och spännande passager! Med det sagt så är detta en på många sätt imponerande och välskriven bok och en bra första del i en lovande trilogi. Kanske släpps en lättläst version för oss som hade problem att klara oss igenom matte A? Just kidding.
Vårt liv är inte vårt är intressant, annorlunda och oförutsägbar. 3,5 av 5 pannkakor som tillhör dig och inte mig.
PS. Akta er för Nollmeridianen. There’s some nasty shit going on along that one.