RansomTime, av Åsa Schwarz och Lena Karlin
Duon bakom suveräna Dockfabriken är tillbaka med en ny techthriller!
Om boken
“Exakt klockan tre frontalkrockar tåget som robotikprofessor Clara Sjöberg sitter på. Vid samma tidpunkt sker en rad allvarliga incidenter runtom i Sverige – ett flyg kraschar, tunnelbanan står still och börsen stannar. Ingen kan förklara varför och det ser ut att bli en svår utredning för säkerhetspolisen Alex Lindhage. Han tar hjälp av Clara som han samarbetat med tidigare. Deras outforskade känslor för varandra växer sig allt starkare, samtidigt som utredningen fortgår och hotbilden eskalerar. På Twitter kommer utpressningskrav från någon som kallar sig TimeLord. Det visar sig snart att personen, eller organisationen, bakom pseudonymen har kontroll över något som påverkar stora delar av samhället. Klockan tickar snabbt mot katastrof, om inte Clara och Alex kan stoppa TimeLord innan nästa attentat.”
Jönsson jönsar inte
Första boken lästes in av Eva Röse. Den nya läses in av Anna Jönsson, som är en ny bekantskap för egen del. Hon gör det riktigt bra och låter lite som en blandning av Sofia Berntson och Gunilla Leining.
Three is a magic number
Jag blev väldigt förtjust i Dockfabriken, som kom ut 2020. Den var välskriven, spännande och intressant. Inte minst gillade jag att duon introducerade oss för en ny typ av deckare – AI-deckare. Eller techthriller, som jag också anser att det kan heta. Nu får vi alltså åter följa med Alex och Clara i jakten på en ny sorts terrorist.
Det finns mycket att gilla här. Det är välskrivet och spännande – Vi får ingen mjukstart direkt utan duon pressar ned gaspedalen redan i första kapitlet. Precis som det ska vara. Jag upplever att den är något nervigare och snabbare än första boken, men det var å andra sidan nästan tre år sen jag lyssnade på den. Och nervigt blir det. Och bitvis riktigt underhållande. Det här är vad jag skulle vilja kalla smart underhållning – Den innehåller spänning och alla ingredienser man vill ha med i den här typen av bok (även lite löööve!) men den lyfter också viktiga ämnen på ett smart sätt. AI är väldigt omdiskuterat och det finns många olika röster i diskussionsforumet. Själv sällar jag mig till skaran som är fascinerad men samtidigt skakar på huvudet och säger “Har ni inte sett Terminator-filmerna, 2001 eller annan valfri film om AI? Det kallades sci-fi förr, jag är villig att säga att det är verklighetsbaserade skräckfilmer som skickats i tidsmaskin för att vi ska ha tid att lära känna det nya hotet.” Oj så dramatiskt det blev där. Men. Åter till ämnet. AI är intressant och det har inte lyfts på det här sättet i litteraturen innan vad jag vet. Konceptet med tid är också intressant – inte minst när man tar upp det verkliga fallet med problematiken kring bevisbördan vid mordet på Anna Lindh då övervakningskamerornas klockor inte var ‘NSYNC.
Jag tycker också att man lyckas bra med att få med sig mindre teknikintresserade läsare och lyssnare. Jag är inte superinsatt i alla turer kring AI och andra techfrågor som lyfts. Det är inte ovanligt att böcker tappar momentum och ibland blir rentav tråkiga när författare ger sig in i haranger för att förklara avancerade skeenden eller går in på detaljnivå i saker i onödan. Här tycker jag att Karlin och Schwarz lyckas förklara saker på ett enkelt och bra sätt utan att gräva ned sig i för mycket teknikpladder. Det är snyggt och drar inte ned farten på spänningen onödigt mycket.
Sammanfattningsvis så tycker jag att RansomTime är en mycket bra och välskriven AI-deckare med intressanta vändningar och aktuella ämnen. Den lovar även gott för framtida delar – och så råkar jag veta att duon jobbar på en helt ny serie som jag ser fram emot att slänga mig över.