Recension: Isberg

Isberg, av Niklas Turner Olovzon

Vinnaren av Crimetime Award årets deckardebut 2023. Ingjuter vissa förväntningar, eh?

Om boken

“Fyra hemligheter. En mörk familjesaga.

I Tassby, Dalarna, där hockey hålls högt och hemligheter långt under ytan, sväljs en bärplockare plötsligt av de mörka skogarna. Samtidigt tänds lamporna i den övergivna herrgården på andra sidan viken. Outsidern Lars-Inge blir föremål för misstankar från byns centralgestalt Liss-Kulla. Men vad döljer han egentligen?

Där Bottenviken letar sig in vid stålverk och stad i Luleå försvinner en femårig pojke och hans mamma Elin inleder en desperat jakt. Har pojken gått genom isen eller har någon tagit honom? Samtidigt drar taxichauffören Andreas omkring på stadens snöiga gator och drömmer om att hämnas barndomen i Tassby.

När dessa personers begär korsas stiger mörka familjehemligheter till ytan och hotar många fler människors liv.”

 

Roosmann

Magnus Roosmann står för inläsning och passar den ofta vemodiga, trevande intrigen mycket bra.

 

Vinnande vemod

Jag tänker inte dra ut på det onödigt länge: Jag kan förstå att Turner Olovzon blev juryns favorit bland de fem duktiga debutanterna på Crimetime, för Isberg är i sammanfattning väldigt, väldigt bra.

Miljöerna är levande och vackert beskrivna och gör sitt för att bygga på stämningen. Det tar mig ett bra tag att komma in i handlingen på allvar men det gör inte så himla mycket när det är så välskrivet och persongalleriet så snyggt gestaltat. För karaktärerna sticker ut, allihop. Outsidern, taxichaffisen och alla de andra är så förbaskat bra mejslade att jag kan se dem framför mig. Alla är människor du själv kan och troligen har stött på någon gång. Och ja – Det här skulle kunna bli en riktigt snygg film (eller tv-serie) i rätt händer. Det finns ett vemod och ett underliggande obehag rakt igenom, samtidigt som humor också återfinns. Det finns många olika viktiga teman i boken. Barn som far illa, outsiders och incels, hämndlystnad.

Det börjar ganska långsamt och spänningen byggs upp med tiden. Ska jag vara gnällig så tror jag att man hade kunnat kapa ned några passager för att tighta till, men det känns förmätet med tanke på hur välskrivet och stämningsfullt det är. En vacker, obehaglig och smart berättad slow-burner med några riktigt nerviga kapitel och mänskliga karaktärer. Det finns mycket att tycka om i Turner Olovzons debut!

 

Isberg landar på 4 av 5 pannkakor

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *