Recension: Nattvarden

Nattvarden, av Caroline & Leffe Grimwalker

Tredje delen i makarna Grimwalkers überpopulära Decemberserie!

Om boken

“När en man hittas armlös med pilar genom kroppen mitt ute i skogen utanför December får John Wagner ett nytt fall att nysta i. Spåren leder honom till en ljusskygg sekt som verkar näst intill omöjlig att komma åt. Kim får oväntat besök av en ung tjej och samtidigt ska hon hantera sin minst sagt annorlunda privatspaning som John absolut inte behöver veta något om. Ett antal mystiska kvinnomord har också skett i December den senaste tiden.

I den här serien är det ingen som håller igen, varken huvudkaraktärerna eller deras motståndare. Men en sak är säker – när du kommit till December blir det svårt att lämna.”

 

 Talk dirty to me

Malmsjö är en av våra absolut bästa inläsare. Det är en fröjd att höra honom viskväsa fram fraserna, samtidigt är jag väldigt nöjd över att kunna öka farten för att slippa utveckla ADHD.

 

En nattvard att minnas

Den här jävla staden alltså. Allt kan hända i December. Och allt händer i December. John får inte en lugn stund och detsamma kan sägas om Kim.

Precis som i tidigare delar är det fullt fart utan chans till inbromsning när Grimwalkers sätter igång. Det bjuds på några timmars riktigt underhållande och, i vanlig ordning, välskriven spänning.

Det finns så mycket berättarglädje när makarna är framme att man faktiskt knappt kan tro att Leffe nästan behöver chillpills för att återhämta sig efter senaste årets extremt intensiva skrivperioder. De upphöjs som några av Sveriges mest produktiva och kaxiga författare och med all rätt. Lyckas man producera i den farten och håller den här höga nivån så är det ta mig fasen bara att buga och gratulera.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag uppskattar Leffes Storm-böcker och Carolines Vågbrytar- och Trickster-serier mer än December, utan att riktigt kunna sätta fingret på varför. Dock inte menat att låta negativt, för det finns så mycket att tycka om i December. Det är fantasifullt, oförutsägbart, karaktärerna är färgstarka och välmejslade och dialogen (likaså de inre tankegångarna) är precis så jäkla underhållande och typiskt Grimwalkersk att man inte kan annat än le och emellanåt utbrista i ett högt psykopatskratt och hoppas att man skrämmer nån. Man lyckas dessutom få till böcker som både fungerar finfint i de fristående intrigerna och den röda tråden och karaktärsutvecklingen som medföljer i mixen går inte av för hackor.

 

Nattvarden är ännu ett fint December-entry. 4 av 5 pannkakor.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *