Sandflykt, av Susanne Schemper

Det här är andra delen i Schempers serie om resorten Sandmålla.

Om boken

“Det är sensommar på Saltmålla Resort och till ägarparet Pia-Maria och Hannes stora lättnad kikar solen äntligen fram efter en regnig sommar. Återigen njuter gästerna av strandskogen, havet och den vackra resorten.

Stefan och Carina Skoglund checkar in på Saltmålla Resort tillsammans med den vuxna sonen Adam och hans sällskap Angelica. De ska tillbringa en vecka på hotellet och det är Stefan som bjuder. Den välbeställda familjen ser ut att ha allt, men bakom den vackra fasaden döljer sig mörka hemligheter. I takt med att dagarna går och nya förtroenden skapas, kommer sanningar och sedan länge begravda minnen upp till ytan.

Angelica, som brinner för att hjälpa utsatta kvinnor, blir en bundsförvant när Carina anförtror sig till henne. Men är Angelicas avsikter enbart goda? Handlar det om att hjälpa Carina ur ett destruktivt förhållande, eller om något helt annat? För plötsligt finner Carina sig vara delaktig i att planera både utpressning och hämnd … “

 

Leining

Copy + paste. Leining är suverän. Som alltid.

 

På de tryggaste platser …

Det är något med Saltmålla. En resort ska ju vara en plats för återhämtning, men Saltmålla kanske borde döpas om till Satmålla, för här är det trubbel i görningen igen.

Det här är tredje Schemper-boken jag lyssnar på, och det leder ju till sådan där mersmak. Första delen i Saltmålla-serien, Sandänglar, tyckte jag väldigt mycket om.

Och vet ni vad? Jag kan avslöja exklusivt för er läsare redan nu: Jag tycker väldigt mycket om Sandflykt också.

Schemper har ett levande, härligt språk som är lätt att ta till sig. Det flyter lika fint som massageoljan ingen hinner få kletad på ryggen i boken. Karaktärerna är intressanta och djupa. Spänningen byggs upp på ett väldigt snyggt och krypande vis och jag gillar att följa utvecklingen. Det är intressant och underhållande rakt igenom – och det här är ju inte enbart en roman för underhållning. Det avhandlas viktiga, obehagliga och – dessvärre – högaktuella ämnen i Sandflykt. Det här väver Schemper in i intrigen på ett sömlöst, finfint sätt.

Sandflykt (nu har jag skrivit Sandflykt så många gånger på kort tid att en redaktör som läst detta troligen fått stresspåslag och velat radera hälften, men ser ni, den makten har jag, som recensent, att repetera titeln in absurdum. Saaandflyyyykt) är sammanfattningsvis en väldigt, väldigt bra psykologisk resortspänningsroman (ny genre, y’all!). Det finns oerhört mycket att gilla här. I Sandflykt alltså.

 

Sandflykt (ha!) landar på 4 av 5 pannkakor