Fjäril i koppel, av Zinat Pirzadeh
Det här är komikern Zinats debutroman, en bok jag haft i den digitala hyllan ett tag.
Om boken
“I Teheran befinner sig en ung kvinna. Under en natt ska hon fatta sitt livs största beslut, det som kommer att förändra hela hennes tillvaro och påverka många människors liv. I väntan på gryningen blickar hon tillbaka och funderar över den flicka som hon en gång var. För länge sedan kom Shirins farfar vandrande över gränsen från Sovjetunionen till den lilla staden Chalos vid Kaspiska havet. Han blev kär i stadens längsta flicka och bestämde sig för att stanna för gott. Runt farmor och farfars vackra hus samlas släkten, farbror Abbas med affärssinne, farbror Babak som får kvinnorna på fall och den vackra men ogifta faster Mahasti. Och förstås Shirin och hennes familj. Hon är den enda dottern bland fem syskon, men minst lika modig som sina bröder och fylld av äventyrslust. Det försätter henne i svårigheter – och för med sig fantastiska upplevelser. Som liten flicka iakttar hon och lyssnar på tanterna som skvallrar om Farah Diba i farmors kök och kvinnorna som gör upp äktenskapsaffärer i badhuset. Före revolutionen är livet förhållandevis enkelt, men med revolutionen kommer mörkret och Shirins hjärta härdas av allt som sker omkring henne. Fjäril i koppel är Zinat Pirzadehs debutroman. En roman inspirerad av författarens liv och uppväxt i Iran i en tid av förändring.”
Jelinek
Jag är van att höra Ellen Jelinek läsa in mysdeckare vid det här laget så det är lite ovant eftersom Fjäril i koppel är en ganska mörk och ofta sorglig historia, men hon gör det riktigt bra!
En helt annan värld
Det slår mig ofta hur skyddat och bra mitt liv är. Det finns skildringar av uppväxten i Zinats debut som är svåra att ta in. Hur patriarkal struktur råder och hur hårt hållna främst döttrarna i dessa familjer är. Beskrivningen av badplatsen där moralpolisen håller koll och flyger runt i helikopter för att mana kvinnor och män att inte beblandas ger bilder som både är oerhört komiska (hade passat suveränt till en sketch) och samtidigt så sorgliga. Och så har vi scenen med steningen, ett koncept som är så hemskt och svårt att ta in.
Det är med andra ord ingen solskenshistoria vi bjuds på, men hoppet finns alltid och tittar fram mellan varven. Det är en vackert berättad historia om att vara kvinna i en hård värld, att kämpa för såväl kärleken som sin rätt att vara den man vill vara och inte den omvärlden försöker få en att bli.
Jag blir snabbt indragen i berättelsen. Dels för att den sticker ut väldigt mycket i jämförelse med det jag vanligtvis lyssnar på, men kanske främst för språket, som är en av bokens absolut största styrkor. Hur mycket av berättelsen som är direkt självupplevd och hur mycket som är fiktivt vet jag inte, men jag är säker på att det är en historia som, dessvärre, många kvinnor kan känna igen sig i.
Jag känner för Shirin i varje vändning och någonstans vill man slänga in en feelgoodsträng och låta allt sluta bra.
En riktigt, riktigt bra debut och jag ser fram emot att få träffa Shirin igen i uppföljaren!
Fjäril i koppel landar på 4 av 5 pannkakor