Ikaros, av Chris Berg
Ikaros är tredje delen i Bergs spänningsserie om Rickard Häll.
Om boken
“Rickard Häll, f.d. sjukvårdare inom specialförbanden men numera inom den privata säkerhetssektorn, blir uppringd av sin gamla kollega och vän Jocke. I en lägenhet tillhörande den svenska underrättelsetjänsten finns en skottskadad avhoppare från det ryska rymdprogrammet, men ryssarna är dem på spåren. Ryssland har hackat sig in i ett nytt svenskt satellitsystem med potential att påskynda den globala omställningen till ren energi vilket skulle få katastrofala följder för världens oljenationer. Det pågår en internationell kapplöpning, med Ryssland och USA i ledningen, om att få tillgång till de frusna naturtillgångarna i Arktis och stormakterna slåss om kontrollen över mannens kunskaper.
Med en förrädare i de egna leden tvingas Rickard och Jocke själva ta kontrollen över händelseförloppet.
Den svårt skadade Pjotr behöver föras i säkerhet innan det är för sent och med människoliv och ett potentiellt tredje världskrig på spel ger de sig av i polarnatten.”
Malmsjö
Malmsjö står för inläsning och gör, som vanligt, ingen besviken. ‘Nuff said.
Häll den tredje
Jag lyssnade på Draksådd när den släpptes 2021 och tyckte mycket om den. Det är därför med rätt stora förväntningar jag tar mig an den tredje delen (Gråzon, del ett, har precis släppts i nyutgåva, den har jag inte hunnit ta mig an).
Berg infriar förväntningarna. Det är hög fart och filmisk spänning redan från inledande minuter och det är sällan man får en längre andningspaus. Det är således spänning av en kaliber jag uppskattar. Det är smart, välskrivet och det märks att det ligger gedigen kunskap och/eller research till grunden, för jag som lyssnare köper innehållet rakt av. Och känns det någonsin överdrivet så är det fortfarande beskrivet med nog nerv och rätt ord för att jag ska köpa det likförbaskat.
Det är, på många sätt, en högaktuell spänningsroman, där Ryssland och deras invasion av Ukraina ligger som backdrop över intrigen. Det är snyggt hanterat.
Möjligen kan jag uppleva karaktärerna som lite endimensionella. Man lär inte riktigt känna dem på djupet och även fast det är tredje boken om Häll så upplever jag honom som en aning anonym. Vi skrapar lite på ytan, men det mesta händer här och nu och där finns ingen direkt tid för djupare porträtt. Det gör egentligen ingenting, för intrigen är sådan, men möjligen dämpar det potentiellt emotionellt engagemang. Däremot uppskattar jag Bergs humor, som skiner igenom ibland med exempelvis referenser till Whamageddon. Det tillför något och bryter ganska effektivt den hårda militära tonen.