Den sista sommaren : när gängen mördade ett barn, av Karl Enn

Karl Enn har bevakat händelserna kring mordet på Adriana och ger oss en rejäl djupdykning i allt som ledde till den tragiska händelsen.

Om boken

“En augustinatt smiter tolvåriga Adriana ut med några kompisar för att köpa hamburgare. Nästa morgon vaknar ett helt land upp till det ofattbara: gängen har skjutit ihjäl ett oskyldigt barn. Händelsen visar sig ha rötter i en blodig konflikt som startade mellan två unga män för över ett decennium sedan. En konflikt som passerat gräns efter gräns tills allt kulminerar under några kokande sommarmånader.

”Den sista sommaren” är en skildring av en tragedi, och en berättelse om hur gängens hänsynslösa krig har förändrat Sverige. Det handlar om männen som drivit utvecklingen, de som kommit i deras väg, de som försökt göra motstånd, och om ett samhälle som stått handfallet.”

 

Carl Jacobson

Carl Jacobson står för inläsning. Det är en ny bekantskap för min del även om han läst in hel del – merparten fakta vad jag kan se. Jag tycker att han gör ett riktigt bra jobb.

 

Verklighet – sorgligare än fiktion

Låt oss aldrig glömma Adriana. Barn ska inte behöva råka ut för skiten som vuxenvärlden skapar, något som dessvärre är ofrånkomligt.

Karl Enn har gjort en rejäl djupdykning i gängkonflikterna som trappas upp från cirka 2015 fram tills det att skotten brinner av den där augustinatten.

Det är en fascinerande, spännande, skrämmande och sorglig skildring av ett av våra allra största samhällsproblem. Karl är oerhört väl insatt och roddar kronologiskt i händelserna på ett sätt som gör det lätt för att oss att följa med. Ja, det är många namn att hålla koll på, som bland annat min Ljudboksklubben-kollega påtalat, men det är inget som stör mig. Det går inte att navigera i det här träsket utan att nämna alla namn och utan en viss lätthet för oss utanför att blanda ihop folk, men det är inte på något sätt avgörande för historien i sig. Om något visar det på ett än tydligare sätt hur stort och komplext det här problemet är och hur många som är involverade.

Det är snyggt uppbyggt, allt berättas med precis den detaljrikedom som behövs och det här är en bok jag plöjer igenom. Det är svårt att pausa samtidigt som jag önskar att det snarare var en spänningsroman och inte en samtidsskildring.
Skildringen av den ödesdigra natten sticker ut lite extra. Det är nervigt och förbaskat snyggt berättat från flertalet perspektiv hela händelseförloppet som leder till vad som hade kunnat urarta i en masskjutning men slutar med att en tolvårig flicka mister livet. Jag vill med detta inte trycka på ett underhållningsvärde, men Karl Enn skildrar denna nyckelscen på ett både dokumentärt, spännande och gripande sätt. Det krävs en skicklig författare för att få ihop scenen så nervig och det sammanfattar egentligen boken som helhet. Det märks att det lagts åtskilliga timmar på att berätta vad som – dessvärre – är en högaktuell och oerhört viktig bok.

Det ger oss en inblick i en farlig värld som dessvärre kommit allt närmre och allt som oftast drabbar oskyldiga. Det är dessutom berättat utan pekpinnar eller politiska agendor, vilket uppskattas.

En av årets starkaste böcker. Sorglig i all sin verklighet. Barn ska kunna leva fritt och drömma om framtiden. De ska inte behöva oroa sig över eller falla offer för gängvåld. Mina tankar går till Adriana, hennes familj och alla familjer som drabbas.

 

Den sista sommaren kammar hem fullpott. 5 av 5 pannkakor.