Solroseffekten, av Lena Wilderäng
En minst sagt högaktuell berättelse som tar oss med över gränsen och in i ett krigshärjat Ukraina.
Om boken
“Om du möter en brunbjörn i de svenska skogarna ska du prata lugnt med den och backa. Ser den ut att vilja anfalla hjälper det att spela död. Men den ryska björnen är inte en brunbjörn, utan en svartbjörn. Blir du attackerad och lägger dig på marken kommer den att döda dig. Det gäller att slå tillbaka med allt du har.”
När Ryssland en tidig februarimorgon tågar in i Ukraina förändras Lena Wilderängs liv i grunden. Nu handlar allt om att hjälpa till. Hon säger upp sig från sitt jobb och börjar köra begagnade ambulanser och brandbilar till fronten. Och medan månaderna går, utan ett slut i sikte, blir insatserna allt högre.
“Solroseffekten” är en berättelse om ett krig. Om de som har lyckats fly och om de som stannat kvar, om soldater, barn och babusjkor. Men det är också en berättelse om mod, moral och medmänsklighet, som ställer alla inför frågan: Vad har den enskilde för ansvar när liv står på spel?”
Santiago
Skådespelaren Linda Santiago står för inläsningen och gör ett suveränt jobb. En stark röst för en stark bok.
Medmänsklighetseffekten
Solroseffekten är en av årets must-reads (eller, must-hears, som det heter om det handlar om ljudböcker?). Det kan jag säga direkt.
När jag lyssnar på boken har det gått två år och fyra månader sedan invasionen av Ukraina påbörjades. Det kan störa mig att nyhetskanalerna inte berättar lika mycket om kriget längre, men det är som med så mycket annat, ursäkta att jag skriver något som låter så okänsligt, men – Nyhetens behag. De bantade inslagen kan ju ge bilden av att det inte är så farligt längre, trots att vi alla vet att det är så mycket värre än vi vill tänka oss.
Det visar även boken. Här vi får vi ta del av sidor och berättelser som media inte belyser. Det som drabbar mig mest är faktiskt det här med försåtsminering. Hur ryska trupper placerar ut lönnfällor i rasmassor, lägenheter och annat som orsakar skada när man tror att det värsta skett. Att man försåtsminerar leksaker, till exempel. Eller alla krigsbrott, alla våldtäkter och annat som bara florerat som korta skrivelser i media.
Lena berättar kort om sin bakgrund och hur kriget påverkar henne när det bryter ut. Hon är själv från Ryssland men har bott i Sverige sedan hon var tretton (?) och har släkt i Ukraina. En speciell situation minst sagt. Det är medryckande, medmänskligt och vackert mitt i allt hemskt. Lena är en oerhört stark och inspirerande människa. Jag läser mig till att hon har blivit utsedd till Årets kvinna 2023 för de hjälpinsatser som hon berättar om här. Välförtjänt. Hon målar också upp en bild av hur hennes make, författaren Lars Wilderäng, hjälper till att påverka via sin blogg som uppdateras med djupgående analyser så gott som dagligen – och via den lyckas de hjälpas åt för att samla medel till att köpa in förnödenheter. Hjältar!
Jag älskar berättelserna om medmänsklighet. Brandmännen hon träffar. Sammanhållningen. Hur alla sluter upp och jobbar arslet av sig och gör det som krävs. Hur man bygger upp och renoverar nödvändiga saker mitt under brinnande krig och försöker hitta någon form av normalitet i en hemsk verklighet.
Solroseffekten är oerhört drabbande och välskriven. Den är hemsk, sorglig och vacker. Ett måste.
Solroseffekten landar på 5 av 5 pannkakor.